Under året 2009 leder Island samarbetet mellan de nordiska länderna inom det nordiska ministerrådet. I sin roll som ledare av detta nordiska samarbete har Island bestämt att prioritera i högsta grad det nordiska topforskningsprogrammet: Från Norden till världen, ett ambitiöst program som handlar om innovation och forskning inom milljön, energi och klimat. Forskning skall riktas möt skyddande av milljön och tillverkning av hållbar energi. Samtidigt skall exporten av nordisk högteknologi bedrivas på alla front. Här gäller det inte minst att bedriva ett fruktbart samarbete mellan de vetenskapliga institutionerna och näringslivet – att skapa milljö som befruktar den innovationsrika milljön som bör finnas mellan högskolor och näringsliv.

Dessa insatser inom milljö och energisektorna, riktar sig mot innovation och energi som gåva till alla jorden invånare, har sina rötter i globaliseringsprojektet som lanserades av det nordiska ministerrådet redan 2007. Under Sverige ledning år 2008, samlades krafterna under överskriften: Kraftsamling med fyra huvudteman: konkurrence, klimat, kreativitet och koordinering. Från Norden till världen härstammar direkt från dessa tidigare nordiska kraftsamlingar.

I denna uppgift ingår att göra Norden till en dynamisk, effektiv och spännande region för forskning, innovation och enterpreneurskap. Detta, är i och för sig ingen ny budskap – den Nordiska regionen har en lång historia av gemenskap och samarbete, inte minst inom vetenskap och högre utbildning.

I tider av ökad globalisering och ett mer synkroniserad samarbete inom Europa skulle man kunna tänka sig att det nordiska samarbetet skulle bli dömt till att falla i skymundan. Men utvecklingen har snarare varit omvänd. Det ökade globalisering har snarare förstärkt den nordiska gemenskapen, i synnerhet inom höger utbildning och vetenskap och lyft Norden fram som en gemensam region med lång tradition av innovativ forskning. Norden har i ökad takt fått framstå som förebild för den övriga världen när det gäller samarbete och gränsöverskridande forskning.

Inte minst har vi här på Island alltid vänt blicket mot våra nordiska grannländer. Det finns en lång erfarenhet av att isländks studenter söker sig till de nordiska länderna för utbildning och mer än 60% av alla isländska studenter som studerar utomlands, gör det i de nordiska länderna. Samtidigt ökar antallet nordiska studenter som åker till Island för att studera.

Som ni vet, strävar Island nu med att hitta lösningar som kan rädda nationen från den ekonomiska kris som nu härjar. Men denna kris har även lärt oss att man får hitta hållbara lösningar. I det avseendet riktar vi blicket mot högre utbildning, mot innovation och mot det som på engelska kallas för ”knowledge based society”. Vi har, som övriga Norden, upplevt får kunskapslyft, högre utbildning har blivit ett norm och vi har fått uppleva att omkring 80% av unga islänningar tillträder högre utbildning, merparten kvinnor. Och vi har redan upplevt att utbildning och innovation påverkar samhället positivt, den leder inte enbart till äkad nytänkande, den leder även till milljömedvetenhet, jämställdighet och hänsynstakande till hållbar utveckling. Kortfattat kan man hävda att utbildning, innovation och nordiskt samarbete bidrar till att göra vårt samhälle till ett lyckligare ställe!

NORDTEKs ambitioner och agenda faller synnerligen in i den linje som både det nordiska ministerråden och den isländska regeringen framhåller just nu. NORDTEKs långa historia av samarbete kännentecknar den nordiska samarbetesviljan som återspeglas i Islands förmansskap inom det nordiska ministerrådet. Teman för denna konferens, Gränslösa igeniörer, har stärka associoner till den ambition som vi nu har för Norden och vetenskapens roll i det moderna samhället. I det moderna samhället i Norden behövs att vi tar nytta af våra gemesama krafter, att vi träffas, diskuterar och fömedlar den erfarenhet som vi har till våra kollegor.

Därför kan man säga att NORDTEK och Norteks konferensen har en viktig roll att spela; som ett forum, som ett mötesplats och som en platform för att utveckla ideer vidare. Konferensen tema och föreläsningar, så som Engineering education for sustainable developmen och Problem based learning and sustainable solutions – crossing borders in engineering education, är ytterst aktuella teman i det moderna samhället och visar att den gemensamma nordiska utbildingen inom ramen av ingeniörskap och teknologi, ligger på flera sätt i spetsen för denna typen av vetenskap i Europa.

Jag vill därför utnyttja detta tillfälle för att bjuda er alla välkomna till Island och denna konferens som jag är övertygad om att kommer att bli ett forum för fruktbara diskussioner som kommer förhoppningsvis att ta vårt goda nordiska samarbete vidare. Välkomna.